Rödvin på vita sneakers

Den här historien utspelade sig runt år 2002.
Lars Malmer bodde då tillfälligtvis i en lägenhet i Norrköping.
Det var mycket ungdomar som bodde i huset, så det var en del festande.
Lars Malmer, som är en kvällstrött person, blev allt annat än glad åt detta.
En kväll, klockan var kanske halv elva, hade grannen ovanför Lars Malmer en stor fest med ett femtontal gäster.
Det spelades techno på rätt hög volym, skrålades och dracks rejält med alkohol.
Då fick Lars Malmer nog, han gick ut i köket och hämtade en flaska rödvin som han öppnat några veckor tidigare.
Flaskan hade stått öppnad och när Lars sniffade i öppningen stank det vinäger.
Med ett illmarigt leende tog Lars Malmer flaskan och smög upp till grannen.
Väl där öppnade han försiktigt postinlägget och hällde ut innehållet, drygt halva flaskan, så allt hamnade inne i grannens lägenhet.
Olyckligtvis stod alla besökares skor precis innanför dörren, de flesta var sneakers och gymnastikskor av Addidas och andra finare märken.
Lars hann knappt komma in i lägenheten förrän musiken abrupt tystnade och förtvivlade vrål började höras från grannens lägenhet.
Någon i sällskapet hade gjort sig ärende ut i hallen och sett vad som hänt, denne hade direkt sprungit tillbaka in i vardagsrummet och meddelat samtliga.
Efter tio minuters kaos där det genom allt vrålande gick att urskilja diverse svordomar droppade samtliga i sällskapet av och det blev behagligt tyst för Lars Malmer.
Kvällen blev dock högst obehaglig för många av festdeltagarna.
Fem personer hade fått sina skor totalförstörda.
En besökare fick låna ett par gamla sunkiga tofflor av festarrangören, tyvärr gick de sönder på vägen hem så det tog en halvtimme istället för normala tio minuter att ta sig hem.
En annan linkade iväg i strumplästen, tyvärr trampade den stackaren på en spik och började blöda ymnigt från ett sår mitt i foten. Detta slutade med infektion och sjukskrivning från jobbet i åtta dagar och en ond fot i en månad.
För de övriga tre innebar Lars Malmers tilltag att de fick sitta och vänta i en timme innan de lyckades få tag i en taxi och åka hem.
Grannen misstänkte direkt Lars Malmer och konfronterade honom ett par dagar senare.
- Jag vet inte vad du snackar om, jag var hemma och försökte sova, sa Lars Malmer tjurigt.
- Det kan inte vara så många andra, porten är låst på kvällarna och det är bara du som har gnällt på oss andra, svarade grannen.
- Undrar vem det är som gnäller, muttrade Lars stöddigt.
Grannen suckade och sa att han skulle gå till polisen med det hela.
- Ja gör det, de har säkert inget bättre för sig än att lyssna på halvt alkoholiserade snorungar från överklassen, sa Lars syrligt.
Mycket riktigt fick Lars Malmer en anmälan mot sig om skadegörelse, han nekade bestämt och hävdade att han inte varit ute ur lägenheten efter åtta på kvällen när han kommit hem med en pizza.
Eftersom en granne hade sett Lars vid just den tiden bärandes på en pizzakartong la polisen ner ärendet i brist på bevis.
Grannen är dock än idag övertygad om Lars Malmers skuld.